Ibland känner jag bara att det vore skönt och ställa sig och bara skrika på Gud! Fråga Honom varför det är som det är och varför han inte bara kan fixa till det som är fel. 

Jag menar hur svårt kan det vara?! 

Min högsta önskan just nu och har varit de senaste 2,3 åren är att jag och Oscar ska få bo tillsammans. 

Idag firar vi 1 år som förlovade och vart hur mycket närmare är vi varandra sen för 2,3 år sen? 

Jo jag flyttade från Stockholm till Växjö. Så att åka buss mellan Växjö och Markaryd är bättre än att åka buss/tåg mellan Stockholm- Markaryd. Men på grund av jobb, skola och naturligtvis Gud så har Oscar flyttat från Markaryd ner till Skånes Fagerhult. Visst inte så långt ifrån Markaryd egentligen.. men helt åt fel håll.. Så i 2 år i alla fall har jag frågat mig, varför kan vi inte få bo närmare varandra? Eller ännu hellre tillsammans?  Finns det någon andledning som Gud har som inte jag eller Oscar vet än? Är det något vi behöver lära oss om livet? Om varandra? eller handlar det om andra människors välmående? eller om att en människa ska få lära känna Gud som den älskande Fader han egentligen är?

Jag vet inte, men ibland, inte så ofta, så känner jag bara att det är så tröttsamt att mitt liv inte handlar om mig. För egentligen gör det inte det, inte sen jag tog emot Jesus i mitt liv och bestämde mig för att det är Gud som ska få ha makten i mitt liv och leda mina steg så att jag kan vara ett ljus för andra. 

Så även om inte mitt liv handlar om mig utan att jag ska få äran att göra Guds vilja så känns det skönt att Gud tillåter mig att få känna så här. Han blir inte arg, utan välkomnar mig bara tillbaka till hans famn eftersom han är Nåd. 

Frågan handlar väl egentligen inte hur vida Gud ska göra och fixa så att det stämmer överens med hur jag tänker och tycker. Utan hurvida jag ändå väljer att stå kvar och inte låter mina egna själviska tankar styra över mitt liv när Gud har en så mycket bättre plan för mitt liv. 

Och stå vid Guds sida kommer jag alltid göra, det finns inget annat alternativ.

"ty för Gud är allt möjligt!" Markus 10:27

Kram Sara!