Vädret är kanske inte på topp.

Det är mulet och grått ute. 

och jag känner verkligen att livet hade känts lite

lättare om det funnits en gnutta sol på himlen.

Men så ser jag ut på skogsmarken här utanför Oscars rum 

och inser att det är sjukt vackert ute. 

Det gröna gräset lyser och de vita blommorna ler mot mig. :) 

Då inser jag verkligen hur sjukt bra Gud är som skapat allt detta

vackra och låter mig få ta del av hans vackra natur. 

Nu blir det en tur upp till Teboden tillsammans med Katja, Johan och deras Freja. För att njuta av Guds förmåga att ge människor egenskaper så de kan göra fantasktiskt goda Scones och god efterrätt. :) 

Kram Sara

 

Danne

22 april 2012 14:08

Det ser inte bättre ut här uppe i södertälje heller.
Hoppas du har det bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hopp, Fredagen är äntligen här, bästa och sämsta dagen i veckan. Bästa för att jag får umgås med mitt älskade busfrö och sämsta för att jag är hemma med det älskade busfröet. Förstå mig rätt, älskar mitt barn och han är underbar. Men jobbet kän...

Ja det är så mitt liv sett ut i tre veckor. Feber, influensa, hosta, förkylning. Och skulle jag känna mig något bättre så blir A sjuk. Så jag har väl inte jobbat så där supermycket sen jag slutade vara föräldrarledig. Men jag hoppas det vänder snart ...

Snart är föräldraledigheten slut och jag ska tillbaka till jobbet. Både bävar och längtar efter detta men tror att det kommer bli bra i slutändan. Har inte tänkt att jag ska ha några nyårslöften men vill absolut ta beslut detta året som gör att j...

Ibland kan jag bara känna sådan förundran över att jag får bo så väldigt vackert. Dagens höjdpunkt igår utöver att få hänga med A var att träna hemma. Har rejäl träningsvärk idag så känner mig väldigt nöjd med det hela. Idag står det tvätt oc...

Tänk att känslan av att ta ett beslut kan kännas så fantastiskt bra! Antingen går jag en viss sträcka eller så går jag en viss tid. Och så får det ta den tid det tar. Ingen mer stress. Utan bara kunna känna att mitt hem och det som hänger över mi...