Hej :)

Idag när jag vaknade ville jag bara sova vidare, men upp gick jag, åt lite frukost och hade sedan ledarmöte med Beo, Lovisa och Koffe. Sedan gick jag och Lovisa till Näsbydalskolan och var kamratstödjare, hehe vi pratade med en lärare som har varit lärare sedan 1979! det är alltså 31 år! :) jag tyckte det va lite coolt. Vi gick lite tidigare från skolan än vad vi brukar eftersom vi behövde ställa i ordning ungdomsrumet till ett bönerum inför imorgon :) Det var roligt att få hjälpa till, kände det som att jag gjorde ngt istället för att bara flyta omkring, som det lätt blir att jag gör... :) haha Nu ska jag gå och äta middag och sen får vi se vad som händer :) 

Kram Sara

 

elin

27 november 2010 00:30

Näsbydal!!?? Måste berätta en sak nästa gång vi pratar/chattar whatever!! :O ;D pussar

http://lyckopillerelin.bloggplatsen.se

Sara S

27 november 2010 10:43

blev sjukt nyfiken nu :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hopp, Fredagen är äntligen här, bästa och sämsta dagen i veckan. Bästa för att jag får umgås med mitt älskade busfrö och sämsta för att jag är hemma med det älskade busfröet. Förstå mig rätt, älskar mitt barn och han är underbar. Men jobbet kän...

Ja det är så mitt liv sett ut i tre veckor. Feber, influensa, hosta, förkylning. Och skulle jag känna mig något bättre så blir A sjuk. Så jag har väl inte jobbat så där supermycket sen jag slutade vara föräldrarledig. Men jag hoppas det vänder snart ...

Snart är föräldraledigheten slut och jag ska tillbaka till jobbet. Både bävar och längtar efter detta men tror att det kommer bli bra i slutändan. Har inte tänkt att jag ska ha några nyårslöften men vill absolut ta beslut detta året som gör att j...

Ibland kan jag bara känna sådan förundran över att jag får bo så väldigt vackert. Dagens höjdpunkt igår utöver att få hänga med A var att träna hemma. Har rejäl träningsvärk idag så känner mig väldigt nöjd med det hela. Idag står det tvätt oc...

Tänk att känslan av att ta ett beslut kan kännas så fantastiskt bra! Antingen går jag en viss sträcka eller så går jag en viss tid. Och så får det ta den tid det tar. Ingen mer stress. Utan bara kunna känna att mitt hem och det som hänger över mi...